Min födelsedag!

Igår var det min födelsedag. Hur många år? Så här många. Den som vet var bilden kommer ifrån räcker upp en hand!
 
Det börjar bli lite väl många år nu va? Ähmen what the heck, det är ju skitkul att fylla år. Och min dag var helt magisk bra. Den började i poolen med min fina Simpis. Hon hade varit ute och äventyrat kvällen innan men valde ändå att komma till badhuset för min skull. Bara en sån sak är ju en födelsedagspresent som räcker långt.
 
Födelsedagspresenten från coachen var ett nytt pass med huvuduppgiften10x50m max.Sjukt jobbigt. Och det sista som hände var att mina simglasögon smällde av och en anledning att köpa en present till sig själv uppstod. Simpis ställde upp på badbild också. Hon älskar badbilder egentligen, men försöker alltid övertyga mig om annat. Snyggast i poolen ju!
 
Och i omklädningsrummet efter passet fick jag paket och jag är fortfarande helt mållös. 
 
Som hon skrev i sin blogg så är titeln Simpis liksom inte fair enough. Hon är så otroligt mycket mer. Jag kan dela in mitt liv i f.M och e.M och det betyder då INTE förmiddag och eftermiddag. Det betyder före Maarit och efter Maarit. Nu står kalendern på tre år och två månader eM. Det var november 2014. Hon sträckte ut sin hand när mitt liv var lite jobbigt och jag vågade ta den. Jag är så glad för det varje dag. Inte bara genom att vi har snorat och svettats och upplevt målgångar tillsammans i alla tänkbara sammanhang under dessa tre åren. Jag har verkligen fått en bästa vän som samtidigt är en förebild och en mentor. Det skiljer ett par age groups och oändligt mycket livserfarenhet så att jag skulle hitta en bästa vän i dennna starka och framgångsrika superkvinna var oväntat. Men så perfekt. Det är hon som alltid frågar hur jag mår och hur saker går. Det är henne jag ställer alla konstiga och dumma frågor till. Det är hon som anförtror mig sitt innersta och som är en av få som kommer i närheten av mitt. Hon är liksom min stadiga klippa som fått mig att våga. Våga tro på att jag kan och våga prova alla möjliga konstiga saker. Hon utvecklar mig genom terapisamtal och textmeddelanden och hon är alltid alltid där. Utan henne hade det inte blivit någon triathlon, någon klassiker, någon marathon eller någon spinningfrökenkarriär för mig. Vad mycket jag hade missat. Jag kan orda i en evighet. Kontentan är som följer. Hennes hjärta ska för evigt förvaras nära mitt <3
 
 
På jobbet blev jag bjuden på 109-årskalas. Jag, Matej och Johan uppnådde tillsammans denna aktningsvärda ålder. Eller en medelålder av 36,3 som Maria räknade ut. Johan fyllde egengligen dagen efter, men vad tusan. Maria fixade tårta till oss. En underbart god med mangogrädde. Och snygg!!
 
(null)
 
När jag kom hem hoppade jag i springkläderna och stack ut på jogg. Den bästa på länge. Inte för att stegen var helt smärtfria, men för att benen kändes lättare än de gjort på länge länge. Fortfarande är det fruktansvärt jobbigt att springa, men det känns ändå som att det finns hopp om livet. Och det var ju vykortsvackert med allt det vita. Vår snart va?
 
Födelsedagsmiddag på Gästis med Meckis och mamma och pappa. 
 
Sen hem till mer tårta och några paket. Nya landsvägsskor från Meckis. Och randiga kompressionsstrumpor. Om stilpolisen läser min blogg så lovar jag dyrt och heligt att jag inte kommemr att använda dem ihop. Eller är det okej?
(null)
 
(null)
 
Mamma och pappa hade med sig nya simbrillor. Vad var oddsen för det? Och så ett fräsigt underställ. Toppen!
 
Sen släppte vi in mamma i Meckis virtuella Master Chef-kök där hon stekte ägg och kokade te och soppor så det fullkomligt sprutade grejer. Och det sprutade tårar också. Skrattade hejdlöst. 
 
Så glad i själen efter en toppenbra dag. Tack till alla som grattat mig. Live likväl som i cybern. Puss på er. 

Lyxlördag

Åhåå vilken genommysig dag det var igår. Först kom tre starka tribrudar från storstan för att leka med Marre och mig i våra hemma-hoods. Först lekte vi spinning och jag fick vara fröken. Öste 3x5 minuter aerob tröskel och 20x20 sekunder max med den här härliga kvartetten framför mig. Skitkul ju!!
 
 
Efteråt såhär svettiga och glada. Någon hade redan hunnit klä av sig och fick dra på alla svettiga paltor igen .Allt för efterbilden. Efterbilden som inte kunde tas i omklädningsrummet pga alldeles gult ljus. Varför?
 
 
Men... Någon av damerna tyckte att dubbelpass skulle vara en bra idé. Och hur det nu går till har jag inte riktigt klart för mig, men jag brukar lyckas boka poolen för eget bruk både titt som tätt. Att vara lite trevlig, lite privilegierad, och ha rätt kontakter är inte så himla tokigt. Så att, vi adderade väl lite simning till dagens samlade aktiviteter då. Självklart kör majoriteten av tjejerna snyggrygga till badhuset. Vi som inte gör det fick inte vara med på bild.
 
 
Lite sim av blandad kvalitet. Det var inte som att kropparna jublade av entusiasm. Inte min i alla fall. Inte upplagt för några maxhundringar där inte. Efter fyrtio minuter hade alla fyra tjejorna lämnat poolen och intagit bubbelpoolen istället så jag hängde på. Faktiskt inte ett dåligt alternativ. Och sen var det någon som absolut ville ta badbild. Jag lovar att det inte var hon med rosa axelband som är så blek så att hon lyser bredvid alla solbrända kompisar. 
 
Efter simmet avslutade vi dejten med himmelsk laxsoppa, prat och kaffe hemma hos Maarit. Själen är tankad.
 
När jag kom hem hann jag självdö i sängen i ett par timmar innan Hanna kom förbi för mat och mellomys med mig. Och hon hade med sig en tidig födelsedagspresent till mig. Glad och rörd. Mest för att hon bland annat prickat in mitt bästa kaffe och mina bästa chips. Det kanske man vet när man varit bäztizar i 20 år. Vänta va,  TJUGO ÅR? Och doftljuset luktade magiskt gott. Och jag längtar efter en varm sommarkväll som lämpar sig för det rosa bubblet.  
 
Tyvärr hade jag alldeles abnorm huvudvärk igårkväll så kvällen tog slut ganska tidigt. Det blev många många timmars sömn vilket var väldigt välbehövligt. Och så fick jag vakna till det här meddelandet från Maria. Det är ju så sött så jag dör. Av allt i hela världen som man kan leka så vill den lilla stjärnan leka att han är min Meckis. Underbart att få vara någons idol <3
 
 

Hjärtligt

Visst undrar du i alla fall lite om jag hade en hjärtlig alla hjärtans dag ändå? Om det var en spexigt spännande onsdag mitt i veckan eller om jag bara var arg och bitter över dagens meningslöshet? Jo, tackar som frågar. Det var faktiskt en alla tiders bra dag. Exempelvis bra för att jag kunde springa i dagsljus. Efter jobbet. Jag påbörjade en runda 16:00 och det var tillräckligt ljust för en selfie även när jag var klar. Trots att jag faktiskt sprang en mil och att denna mil tog imponerande 66 minuter att genomföra. Ja tempot saknas det inga fel på, men fasen hörrni- Det gjorde typ inte ont någonstans heller. Gnisssligt och stelt första kvarten osv, men jag misstänker att det liksom hör till. När jag kunde börja slappna av ordentligt var det mest bara skönt. Trots slirig och jobbig snömodd. Men ändå. Hopp om livet. Snart är det faktiskt ljust igen. 
 
 
Efter löpet vr vi faktiskt på dejt. Tack vare eller på grund av alla <3 dag kan väl få vara osagt. Det var ju för tusan Burgaronsdag på Granliden. Ja igen. Andra veckan i rad. Vi kan inte hålla på så i alla veckor förstås. Om vi inte ska anta formen av en burgare inom ganska snar framtid. Men jösses vad gott. Och tack vare <3-dagen var det fullsatt i lokalen. Ja, de hade en romantisk trerättersmeny också men det sket vi väl i. Och så hade de små rosor på borden. Och en söt liten gubbe med gitarr som sjöng smöriga ballader. Det kom liksom på köpet. Precis som efterrätten som vi tydligen slapp betala för. Det betyder nog att den inte existerade. 
 
Hemma igen studsade vi i myskläder och fortsatte dejten i Meckis virtuella bilverkstad. Jag lackade och kromade och bytte defekta delar och fyllde allehandla vätskor för glatta livet. Jomen det var ganska kul faktiskt.  
 
Och sen då. Ja, bums i säng.... Med kuben.... Kuriosa om kuben. Jag skröt lite för Vilma på idrottsgalan att jag hade lärt mig att lösa den tyyyyp utantill. Den lilla mastermindmänniskan löser den ju på ingen tid alls så jag trodde väl kanske inte att hon skulle bli så imponerad. Men lite. Hon ba "men du använder handlederna va? kom igen när du löser den med fingertopparna". Kabooom, faceplant. Men alltså jag är nöjd med typ utantill. Jag måste bara youtuba lite ibland när jag får hjärnsläpp och glömmer bort hur många drag jag ska göra. Men oftast inte. Dock är jag ju långsam. Stört långsam. Jobba vidare helt enkelt. En kub om dagen. Minst. 
 
Den här torsdagen har varit lite bakvänd och uppochner. Det blev simning efter jobbet, vilket inte brukar vara den vanliga rutinen. Men det mesta är runtflyttat den här veckan pga lite olika planer. Det är befriande med lite omväxling. Söndassimmet idag med andra ord. Fyra kilometer. Dock orkade jag inte köra samma serie som i söndags så jag freestylade lite. Det blev bra. Riktigt bra.
 
Och imorgon är det redan fredag och då tar jag sovmorgon från sim och flyttar detta till lördg istället. Vet ju att det brukar gå dåligt när jag knappt hinner torka mellan passen. Istället kanske lite löpning eller gym. Och så spinning efter jobbet. Blir nog bra. 
Visa fler inlägg