Långt, snabbt och sött

Tänk så glad jag blev när jag kom till kontoret i morse och hittade det här på mitt tangentbord. Tydligen har det varit en liten hustomte här under kvällen/natten och lämnat gulliga små spår efter sig. Tack sötnos, hoppas att DU får en fin fredag <3

I onsdags hade jag en riktigt bra stund i bassängen igen. Långt över förväntan då jag hela dagen känt mig tung och trött efter tisdagens trippelgenomkörare. Jag åkte till poolen i tron att jag skulle simma lång teknik. Kanske runt 2000m med bara en massa skovel och catch-up och genomdragsträning och släpa fingrar och sånt där. Jag började så, men efter en halvtimme när jag egentligen började känna mig ganska i hamn fick jag sällskap av en peppig simpis. Hon skulle köra en huvudserie med femtielva tvåhundringar och tyckte att jag skulle hänga på. Hmmkej. Jag är ju ändå blöt. Resultatet blev att jag utan att knussla särskilt mycket med mig själv brände av ytterligare 2500m av bara farten. Betyder att även den här veckan fick ett pass över 4000m i loggboken. Kaaboom!
 
Efter simningen kände jag mig som en liten urvriden disktrasa. Jag skulle ta mig till Gävle för möte och behövde sondmata mig själv med något lättflytande för att överhuvudtaget överleva. Närmaste matbutik hade mest bara en massa trams, men jag har sett och hört så mycket lovord om just det här tramset att jag blev nyfiken. Men på riktigt hörrni, en mjölkprodukt som uppenbarligen inte ens behöver förvaras kallt och som har hållbarhet till maj 2017, hur bra kan det vara? Den var skitäcklig också faktiskt. Smakade som flytande risifrutti. Nej, jag tror på effekten av mjölk som håller i en vecka. Och på bananer. Tur att det fanns sådana i alla fall.
 

Igår hade jag en kort dejt på sisådär en halvtimme direkt efter jobbet. På den halvtimmen hann vi jogga två kilometer samt bränna av fem rusher upp för världens bästa backe vid Norra Porten. Den är 130 meter lång och bjuder på sisådär 16-17 höjdmeter i konstant lutning. Helt perfekt för ett kort och intensivt pass. Spring upp, flåsa några sekunder, promenera ner, repeat.   
 
Efter första: Det här går ju bra
Efter andra: Okej, det ääär jobbigt
Efter tredje: Det brinner i benen
Efter fjärde: Jag kan inte andas
Efter femte: Jag döööör.
 
Backen ligger ju inne på industriområdet vilket ger en liten gnutta töntstämpel på aktiviteten. Särskilt klockan 16 när vi riskerar att alla dagtidsmänniskor ska gå hem den där vägen. Hur som helst, två av tre som uppenbarligen såg oss är andra i träningsbranschen och de gav oss förstående och kanske rent av suktande blickar. Dock såg vi framför oss hur Maarits normalfuntade kollegor på stora kontoret satte sitt sena eftermiddagskaffe i vrångstrupen om de råkade titta ut just då. Eller att säkerhetstjänsten skulle lägga ut bilden från portövervakningskameran på intranätet och efterlysa identiteten på dessa rikspuckon som uppenbarligen inte förstår att de ska gå ut genom porten när de väl kommit upp för backen. Men damn, lite eftermiddagsunderhållning har aldrig skadat någon. Jag värker fram ett stelt leende mellan flåsattackerna. Kompis ser helt oberörd ut. Det ska nog göras om.

Jag pallade ingen ordentlig nedjogg direkt efteråt. Andningen var helt skadad. Istället åkte jag raka spåret hem och tog ett joggvarv runt rönningen när jag kom hem istället. Sköna 7 kilometer rakt in på friskluftskontot. Dock var det storm och jag höll på riktigt på att ta vind och blåsa ner i diket eftersom jag sprang så långsamt.
 
Kvällen spenderades sen med två avsnitt av "Riktiga Karlar" på tv4 play och jag kan fortfarande inte riktigt bestämma mig för vad jag tycker. Det blir avsnitt 3o4 ikväll, sen ska jag komma med en utvärdering.
 
 

Integrerade intressen

Så kan det bli när autocorrect får bestämma. Eller är det så att mekanikern rentav gör ett fint försök att kombinera våra intressen? Om jag inte varit i Tyskland på en annan liten jogg just då så hade jag gärna nappat...

En tredjedel eller tre delar

Det dyker upp simpass både här och där mellan varven. Vissa långa, andra längre. Ja, av Emmas 7000m-morgonpass räckte det med knappt en tredjedel för att jag skulle tycka att jag hade fått till ett alldeles strålande bra morgonpass.  

 
Vi kapade hej vilt. Resultatet blev halva insimmet, halva benserien och en tredjedel av första delen i huvudserien. Det var vad mina 45 minuter på morgonen räckte till. 2200m. Men tack för inspirationen 

300m valfritt insim
4x100 medley (2 drills, 2 ss)
 
Fenben:
200 frisim f2
3x50 fj uv-kick
4x25 max (nej, jag vet inte vad shooters betyder...)
 
10x100 frisim @1:50
- 5st utan utrustning
- 5st med paddlar
 
50m ryggsim som avbad. Slutt.
 
Jag är nöjd. Såklart först och främst med att jag tog mig iväg på en morgonsimning igen. Det är skitsegt på morgnarna nu. Allting. Men den där simpisen jag har, hon gör det onekligen lättare att motivera sig till aktivitet där tiden på dygnet. Vi fick till ett riktigt bra pass. Jag är även nöjd med att jag faktiskt kickar en hel längd under vattnet med fenorna på. Ka-booom! Hemvägen blir dock lite sisådär eftersom jag egentligen skulle vilja stå och flåsa i en kvart efter varje längd. Förbättringspotential finns. Sen känns det såklart bra att jag fixade start 1:50 på mina hundringar. Det var rätt lugn simning, men vilan blev bara 10-15s. Det ska väl iofs räcka. En bra morgon på kontoret helt enkelt.
 
Det allra bästa med tisdagen var faktiskt ändå känslan i mitt spinningpass. Jag har på riktigt varit orolig. Och är det väl kanske fortfarande egentligen. För pulsen, den är ju störd. Igår kändes benen stum-stum-stumma efter måndagens lunchtimme i gymmet och kanske bidrog det till att hålla i handbromsen lite. Jag slet och jag svettades samma abnorma mängder som jag alltid gör, så det var inte tal om någon maskning. Men istället för att förklara för deltagarna varför frökens mätare visar 92% redan i uppvärmningen fick jag nu faktiskt kämpa lite för att ta mig in i det röda fältet överhuvudtaget. Låg runt 85-90 i klättringarna och kämpade mig till kanske 92-93 i spurterna. Med bra och stabil känsla. Vilken lycka. Nu skärper vi oss, kroppen.
 
Stannade på Maarits Efit-pass också. Bara för att få komplettera den tredje delen av min träningstisdag. Stationsträning med finess. Tio övningar hade hon satt ihop och vi körde dem tre varv. Jodå, det fanns mer svett att producera men jag var tvungen att sätta i mig en hel liter vatten innan jag kunde fungera vettigt på det där passet. Det är ett mission att lära sig.
 
I eftermiddag blir det ett nytt besök i poolen. Sen ett spännnde möte minsann. Återkommer om detta.
 
 
Visa fler inlägg