Husbilssemester

Vi har spenderat en vecka ute på vift med lilla husbilen och jag har valt att inte blogga något under tiden pga ville av-skärma mig lite när vi var borta. Ni som följer min instagram har fått en lite mer online uppdatering av vårt äventyr, men nu vill jag dela massor med bilder. Massor.

Vi kom iväg lite senare än det var tänkt på torsdag eftermiddag och fick stycka upp etappen till Öland i två delar. Efter lite middagsstopp och frukostshopping i Katrineholm spenderades första natten på en parkering tillhörande en golfklubb i Norrköping.
 
Tydligt är att golfare med husbilar har lite mer husbilar än vad vi har. Så liten och fulsöt våran var mellan grannarnas flådåk. Efter den här natten bestämde vi att vi ska trycka en dekal till vår husis - "Liten men betald".
 
Kvällspromenad längs Göta Kanal.
 
Och första morgonen blev det även en morgonjogg för mig längs samma kanal innan vi åt frukost och rullade vidare.
 
Kom strax ikapp en slö liten ferarri på motorvägen. Eller var det på en rastplats? Minns inte så noga.
 
För allas trevnad - hygientekniskt badstopp inklusive lunchpaus på ett jättefint bad i i Gamleby.
 
Till slut nådde vi äntligen Öland och Lundegårds Camping i Köpingsvik.
 
Kalle hade bestämt dejt med en jobbarkompis som skulle bo på den campingen hela veckan och ville att vi skulle bo där en natt för att kunna träffa dem. Inget dåligt val. Först kollade vi in omgivningen.
 
Sen åt vi magisk BBQ-buffé med perfekta ribs och chicken wings. Mätt var bara förnamnet.  
Innan vi hängde i jobbarkompisens förtält såg vi solen trilla ner i havet någonstans utanför Kalmars fastland. Magiskt fint.
 
Den tredje dagen tog jag en morgonjogg längs stranden i Köpingsvik. Sen chillade vi på campingen hela förmiddagen innan vi rullade norrut på Öland för att besöka Långe Erik.
 
Låååång, och mycket fin.
 
Dagens pulspass blev trapporna upp.
 
Sen ville Kalle ta fyren med sig hem men jag sa att han skulle ställa tillbaka den.
 
Natten spenderade vi på en ställplats vid Neptuni Åkrar.
 
 
Havsutsikt och ännu en magisk solnedgång alldeles utanför dörren. Jag kunde stå ut med att ligga här och läsa spännande deckare.
 
Precis innan solen ramlade ned gick vi ut på stranden för att njuta lite extra.
 
Som att befinna sig i ett vykort med detta stilla spegelhav och tusen färger på himlen.
 
Dag fyra. Vi åkte runt en stund utan plan. Jag ville kolla in Böda Sand men vi vände på parkeringen när vi såg alla bilar. Jag ville strandchilla någonstans men Meckis hävdade att vi måste stödmecka lite eftersom Husis dels led av ett lättare oljeläckage och dessutom hade drabbats av startsvårigheter. Meckbehovet vann och vi styrde mot fastlandet och biltema i Kalmar. Där blev det både nytt batteri och en skvätt olja och både meckarn och bilen jublade av glädje. Jag hittade en XXL-butik nästgårds och fick shoppa ny bikini så jag var rätt glad jag också.
 
När vi hamnat på fastlandet stannade vi på fastlandet. Dagen efter skulle vi ändå till Oskarshamn för att ta Gotlandsbåten och det kändes onödigt att vända tillbaka till Öland bara för en natt. Istället hittade vi en mysig badplats på fastlandssidan där vi kunde stå.
 
 
Måndag morgon var grå och vi låg i husbilen och tittade på sim-VM hela förmiddagen. Efter lunch styrde vi till Oskarshamn och fördrev några timmar. Först med ett litet marinmuseum.
 
Sen kom solen och det blev en liten shoppingtur och en glass i hamnen.
 
Och så avnjöt jag lite VM-guld i väntan på Gotlandsbåten.
 
TIll sist var vi äntligen påväg till nästa ö.
 
Fin solnedgång igen, denna gång från båtdeck.
 
Väl på Gotland styrde vi direkt norrut. Vi hade denna gång studerat Trip Advisor och kommit fram till vilka saker vi ville se och göra under våra 2,5 dygn på ön. Först blev det Blå Lagunen. Vi hade även läst att det var bra att vara där tidigt på dagen eftersom den snabbt blev välbefolkad så vi bestämde att vi skulle övernatta på parkeringen.
 
Strax efter 9 på morgonen låg jag på stranden och testade min nya bikini och njöt av att faktiskt vara ganska ensam på stället. 
 
Helt klart och grönblått vatten. Fantastiskt fint.
 
Runt lunch var badstället helt igenkorkat av folk så vi flydde vidare. Knappt en timme tog det att förflytta sig till Langhammars Raukområde på nordvästra Fårö. Kanske för att vi hade extrem tajming med färjan över sundet.
 
Mitt femte (tror jag) besök på Öjn, varav andra på Fårö, men första gången jag ser en rauk. Sjukt coolt. Vill någon geologikunnig individ förklara för mig hur de har bildats? De kan väl liksom inte ha trängt upp ur marken?
 
Enormt stora saker i alla fall. Jag hade inte riktigt fattat det.
 
Rasrisk?
 
När vi raukat färdigt styrde vi mot Visby för att spendera sista dygnet där. Stannade till på försvarsmuseet efter vägen och kollade på lite gamla stridsflyg och pansarvagnar. Halvcoolt.
 
Då det fanns behov av dusch och vattentankning bestämde vi att vi skulle ta en natt till på en camping. Det blev ett par kilometer norr om Visby. Snäck.
 
Där kunde man också få sötpotatispommes. Denna gång med en rödbetsburgare och ett glas vitt. Mm.
 
Sen spelade vi minigolf på halvrufsiga banor och jag förlorade stort.
 
På morgonen joggade jag de 4km som skiljde oss från Visbys ringmur. Godmorgon muren.
 
Efter en dusch åkte vi sedan till hamnen och parkerade husbilen för att istället åka på guidad rundtur i tufftufftåget. Mysigt.
 
Sen gick vi. Och gick och gick och gick. Förbi söta små hus med vackra stockrosor och genom smala gränder.
 
Sankta Maria domkyrka studerades både utvändigt och invändigt. Den är så fin.
 
Utsikt över tak och ruiner. 
 
Hängde lite på muren.
 
Hängde lite i ett torn
 
Och fick en kelig kompis på rackarplatsen
 
När vi gått oss trötta i fötterna tog vi glasspaus på Europas största glassbar. Hur skulle jag kunna välja bland alla dessa sorter? Måste säga att jag lyckades ganska bra.
 
På kvällen hamnade vi på ännu ett BBQ-hak för att Meckis var lite sugen på ribs. Alltså. Jag kanske behöver förtydliga att det ligger en lika stor bit under den som syns i bild och att det kanske är det som ger upphov till hans något chockade uppsyn. Jag åt en liten sallad jag. Nej, liten var det sista den var.
 
Sista dagen var inte helt olik den förra. Vi hade hunnit se det mesta så vi vandrade mest runt och såg samma saker igen. Förutom en liten krigsbåt som plötsligt låg i hamnen. Den hade vi inte sett.
 
Vi åt glass igen och vi gick till kyrkan igen och vi tog hejdåselfies med hustaken. Tack för den här gången Gotland. 
 
Sista etappen blev hem via Nynäshamn. Många äventyr för den här lilla husbilen. Och för oss.
 
Nu återstår en vecka av semestern och den spenderar vi på hemmaplan. Mycket skönt.
 

Åsimmet i Voxnan

I onsdags hade det äntligen blivit dags att göra repris på förra årets mysigaste semesterutmaning. Åsimmet i Voxnan. Precis som det låter. En ska flyta medströms i en bäck i Hälsingland i 6,5 km. Från Edsbyn till Ovanåker. Skillnaden från förra året är främst att jag inte simmat ett pass över 3km sen april och att jag inte har någon som helst inneboende hastighet just nu. En annan viktig skillnad i år var att jag hade utmanats av mamma som också skulle simma. Alltså jag kunde omöjligt banga. Min brorsa, Magnus, bor ju bara någon kilometer ifrån starten där vid Kägelholmens cafe och vi planerar ändå alltid in ett besök hos honom varje sommar. Det är ju som gjort för att delta på detta jippo ihop. Nu var det aldrig så att jag var orolig för att inte fixa det. Snarare släppte en hel del press av att jag faktiskt har noll simform. Jag får helt enkelt flyta med strömmen och bara göra. Gott så.
Från början hade vi tänkt ta husbilen till Hälsingland redan på tisdag kväll för att minisemestra lite. Nu blev inte logistiken riktigt löst och Husis var inte färdigpiffad så vi åkte Volvo med mor och far istället. Lite mellis innan det var dags att trassla på sig våtdräkten.

Laddade innan start. Tuffa mamman skulle bensparka hela loppet och hade tagit med platta och fenor. Jag tog min boj-friend in case of panik. 

Gruppfoto

Sen simma. Och simma och simma och simma. En timme och femtiotre minuter tog det den här gången. Tolv minuter mer än förra året. Jag vet att jag simmar sämre, men jag kände faktiskt inte mycket hjälp av någon medström. Tyckte att allt vatten stod stilla. Det kan ha bidragit, även om det fanns de som hävdade att det strömmade mer än förra året. Simningen kändes lugn och kontrollerad i alla fall. Efter Ironman tycker jag generellt att det är mer obehagligt att trängas med folk i vattnet, men här var det aldrig särskilt trångt. Efter bara några minuter låg jag helt själv och förblev ganska själv. Efter en timme lite drygt stannade två herrar upp strax framför mig och efter det låg jag i en liten grupp. Första timmen hade jag bra ork, andra timmen fick jag kämpa desto mer. Riktigt jobbigt mellan 4 och 5,5km men på slutet kändes det bra igen. Dock otroligt skönt att komma i mål.

Jag hade visulaiserat och hallucinerat den här hamburgaren hela loppet. Så himla hungrig. Godaste jag ätit!!

Och efteråt fick jag kaffe, himmelsk äppelpaj och härligt hundhäng. Bra dag!

Semestercykel

I tisdags lyckades jag få ihop en semestercykeldejt med favorittriathleten som äntligen hittat hem från toppen av Sverige. Vi bestämde att åtta mil skulle vara en lagom tur för att legitimera lång fika. Viktigast på en semestercykeldejt är att det finns utrymme för lång fika. Frågor på det? Nä.


Vi började turen hos mig eftersom jag bor lite närmare och lite färre backar ifrån det tänkta fikahaket. När vi har cyklat en mil kommer typ den brantaste backen och den skarpaste kurvan på hela rundan. Där, precis där, kom kompisen på att hon hade glömt att ringa ett jätte jätte jätteviktigt samtal. Precis där. Söt hon. 

Men precis där ligger också en av få sjöutsiktsplatser på rundan. Ja ja, jag bloggfotar väl lite under tiden. Och funderar hur jag ska ta mig iväg på högsta växeln. Hmm. 

Vi kom iväg och vi cyklade min favoritsträcka, den mellan Gammelstilla och Årsunda. Här selfiepaus efter att vi fått göra en stilfull omkörning av en gubbräcer med packväskor. Inte en traktor, men nöjda ändå.

När vi stod här och posade körde gubben ikapp oss igen. Trodde vi. Big time skärpning på oss i så fall. Men det visade sig vara en annan dock. En mer "riktig" cyklist. Nåja. Och till slut, efter lite opeppig stadskörning genom Sandviken kom vi fram till kvarnen i Högbo. Välförtjänt häng för Pantern och Getingen. 

Fikaaaa

Och slutligen dryga tre mil hem igen till en obligatorisk efterselfie. Precis innan molnet i bakgrunden släppte dagens största skur. Tajming.

Träning när det är som bäst. Bästa sällskapet, bra samtal och grym fika. Tydligen hade vi helt plötsligt cyklat i tre timmar och lagt ganska precis 80km i ryggsäcken. Aldrig jobbigt. Aldrig tråkigt. Snart igen? 

Visa fler inlägg