Julen

Så var den kommen och passerad, den där julen. Jag är faktiskt ganska trött. Trött på att försöka skapa förväntningar som jag inte ens vill leva upp till. Det hände väl inte så där supermycket spännande det här året heller. Men lite jul har det varit.
 
Tre dagar före julafton är det lämpligt att klä granen. Ytterst lämpligt att klä granen i de fall man inte har ställt en cykel där granen brukar stå. Har man ställt en cykel där granen brukar stå och så får man klä cykeln tycker Meckis. Jag ser det som en pik att jag faktiskt har cyklat alldeles åt skogen för lite på den där apparaten än så länge. Nu är den täckt med lampor och glitter i någon sorts protest. Men jag ska. Snart. Jag lovar. Imorgon. Ja, imorgon ska jag cykla igen.
 
Dagen före dopparedagen försökte jag mig på decembers andra löptur. Kiropraktorn sa ju inte ordagrant att jag skulle vila från löpning. Det han sa var att jag hade benhinneinflammation att jag skulle smörja med Voltaren. Och det har jag gjort. I tre veckor har jag maxdoserat Voltaren. Jag har inte sprungit under denna tid pga normalt folkvett och förhoppningen var förstås att det skulle märkas någon skillnad efter tre veckors löpvila. Men icke. Det är en dov smärta på underbenets insida som kommer och går under själva löpningen. Dagen efter är vaderna så stenhårda att jag knappt kan gå. Kul va? Nej. Hat på det. Folk som kan sin sak säger att man kan få bukt med det med stötvågsbehandling. Precis i detta nu ska jag försöka få tag på en sån. Jäpp. Men ja, det var ju fint och isigt och så.
 

Efter löpturen åkte jag till pappa och klädde riktig julgran med honom. Eller ja, riktig är den förstås inte. Men granformad åtminstone
 
Hur många har en Swarovski-kristall i toppen på granen va? Ja, varför har vi ens det? Ingen aning men den kom fram ur gömmorna när vi tömde mormors hus och den är ju faktiskt himla fin. Flott ska det va.
 
Uppesittarkväll med julskinka och bingolotto är tradition så det behövde vi väl inte bryta. Men julaftons morgon blev lite annorlunda. Meckis och jag gjorde utflykt. En liten frukost-hike upp på Söderåsen för att titta på utsikten med mackor och termos. Det var klart väder så vi såg skorstenarna på pappersbruken vid kusten. Coolt. Dock ganska kallt och blåste lite småspik så det blev inte någon jättelång njutfrukost innan vi hikade ner igen. Men mysigt.
 

Jullunch hos Kalles föräldrar med båda hans brorsor samt en morbror var en alldeles lagom skara människor. Lunch och kaffe och Kalle Anka och några julklappar. Senare på eftermiddagen hem till mina föräldrar för julmiddag och mer kaffe och fler julklappar.  

Kom det någon tomte då? Joodå. Tänk att hen visste att jag ville ha den här boken. Bäst! Fick även en mysig fleecetröja och ett presentkort på massage av mamma och pappa.
 
Kalle försåg mig med hjärngympa. Har så länge velat ha en kub (i alla fall sen förra julen när jag såg hur grym Vilma hade blivit) men aldrig kommit mig för med att köpa någon. Hurra vad bra. Och nej, såklart kommer en inte på från ingenstans hur den ska lösas men det finns ypperligt bra for-dummies-filmer på YouTube. Efter djupa studier och många många försök kan jag nu faktiskt lösa den. Om än långsamt. Och ofta blir det fel på vägen. Nu ska jag bli snabbare. Och bygga många nya hjärnceller under tiden. Finemang.

Självklart ett kaos-pussel också. En present från mig och Kalle till oss alla. Det här är en avgångshall på en flygplats. Ett substitut till en utlandsresa så gott som något. Jag och mamma började pussla på juldagen men det är långt kvar. Älskar dessa pussel. Så himla kul.

På juldagen blev det även lite väderkaos här. Jag åkte till Hofors på morgonen och gick på bodypump och ledde spinningpass. Då var det ganska många minusgrader. När jag skulle hem hade det börjat regna. Från ganska många minusgrader till regn på väldigt kort tid gjorde hela världen till en gigantisk skridskobana. Det var sviiinhalt och folk i dikena överallt. Bland annat den här.
 
Annandagen spenderade vi i soffan med filmmarathon hela dagen. Jag kände mig opigg när jag vaknade och bestämde mig för att ställa in kvällens spinningpass. Istället blev det många försök att lösa kuben och till slut så gick det som sagt.
 
Onsdag idag och det väntas lite gym och lite simning om saker går som jag tänker mig. Det finns inte många chanser att simma detta jullov pga hinderbana och lekande barn-bad varje dag. Men simklubben har en tid ikväll så det blir att åka på den. Tjoflöjt.  

julklappar och presenter och sånt

En torsdag på kontoret. Näst sista jobbdagen innan jul. Jag sitter här i den färgsprakande lilla tröjsaken som jag sprang förbi när jag egentligen skulle försöka handla åt andra. Svårt. Alltid lättare att handla åt sig själv. Mycket lättare. Och jag gillar den. Färgsprakar till tillvaron lite. Och jag gillar luggen, även om den är stökig.
 
 
I tisdags morse firade jag Simpis i poolen. Sista gången vi simmade tillsammans detta år. Sista gången vi överhuvudtaget sågs detta år eftersom hon strax efter detta tog sitt pick och pack och stack till solen lååååångt borta. Snyft. Men då, då simmade vi hennes födelsedag i femtior. 1-9-7-2-1-2-1-8 stycken. Varannan rad lugna och varannan rad hårda. Totalt 31 stycken. Tyvärr så fanns det bara ett tempo i mig pga blytunga gymarmar. Men ändå. Efteråt firade vi med frukost. Och så den där tårtan med simpasset på. Mysigt.

På tisdag kväll körde jag spinning med ett glatt gäng. Sista pulshöjaren på några dagar. Igår var det nämligen dags att nollställa konditionen igen. Blodbussen är på besök i byn, och vilken julklapp kan vara bättre att ge en medmänniska än lite blod. På riktigt, det låter klyshigt men det är fetviktigt. Om du inte är sjuk, inte gravid, inte nytatuerad, inte nyligen har haft sex med ny partner, inte varit i Långtbortistan på semester eller vad det nu är  som kräver karens så är det väl bara att masa sig iväg. Du kan rädda livet på någon. Det låter väl fint. 
 

Och eftersom pulsen nu ändå maxar så fort jag går i en trappa så är det ju perfekt att jag får ge mig själv några dagars julledigt från träning. Det är också välbehövligt. Jag vill äta knäck och läsa en bok. Tyvärr är det några julklappar kvar att försöka inhandla också. Eventuellt ett litet försök i eftermiddag. Eventuellt.  

Kärlek från Hofors

Näe, jag vet att jag bloggar alldeles galet sällan men det händer så himla mycket saker just nu så jag hänger inte med i svängarna. I veckan som passerade senast har mycket handlat om Musikhjälpen och den helt galna insats som Hoforsborna ännu en gång mäktade med för att hjälpa utsatta barn. Vi gick tillsammans fullständigt BANANAS igen och jag är så himla stolt och glad att jag får kalla mig för Hoforsbo. Fina fina lilla galna kommun.
 
För egen del så började engagemanget på tisdag morgon när jag rattade bilen till Pias salong för att bli friserad. Egentligen inte mitt engagemang alltså, men jag är så himla glad att jag fick stoppa hela klippavgiften i insamlingsbössan. Nu är luggen lagd för en tid framöver. Lite mer lugg än tidigare. Nöjd!

På tisdag kväll hade jag spinningpass inför en glad samling människor och på onsdagen blev det gym. Inga bilder från varken det ena eller det andra. På torsdagen hade jag så mycket träningsvärk att jag kände mig på riktigt sjuk. Första styrketräningen på en månad ska kanske inte passera obemärkt förbi. Jävlars alltså. Jag hade kört knäböj på 40 kg och några bulgarian split i smith-maskinen och låren gjorde sååååå ont efter det. Pinsamt.
 
Tur att jag inte simmar så mycket med låren. Det var i alla fall fullt möjligt att utöva sim på torsdag eftermiddag. Läxan från Simcoachen var ju att vi skulle göra Red Mist innan jul. Red Mist är alltså 10x400m. De två första ska vara CSS+6/100m och de två sista ska vara CSS+2/100m. Däremellan ska det minskas en sekund varannan fyrahundring. Ni fattar. Det som hände och som inte var alldeles med i beräkningen var att min pipmojäng hade legat och pipit för sig själv i min väska i tillräckligt länge för att vara alldeles död. An-ti-kli-max. Jag hade verkligen verkligen verkligen laddat för detta pass. Verkligen. Det fick gå utan pip. Jag körde exakt 10x400. Faktum var att jag tyckte att det var riktigt skönt att slippa pipet på de första pga kroppen kändes död. Efter sisådär 3-4st kom jag igång och kunde faktiskt börja öka lite. På slutet kändes det riktigt bra och jag klockade faktiskt den sista. Trots sendrag i exakt alla tår gjorde jag 6:40 vilket rimmar ganska exakt med CSS+2. Well Done!
 
 
Sen då. Fredag morgon i poolen igen var en misärartad historia. Hade knappt hunnit torka bakom öronen och var totalt opepp på mer simning. Åkte dit ändå, mest för att få surra lite med Simpis. Hon hade inte heller nåt simhumör så vi lämnade poolen nästan innan vi ens klivit i.
 
På eftermiddagen var jag fredagsspinningfröken för fem tappra innan jag åkte hem till sambons nygräddade tortillapizzor. Perfekt. Tidigt i säng och tidig uppstigning för nästa välgörenhetsevent. Spinningfröknarna på Aerostep hade roddat långpass hela lördagsförmiddagen. Fyra timmar spinning för att sympatisera med cyklisterna som trampade 60 mil från Hofors till Umeå. Galningar. Vi flyttade alla cyklarna till "glasburen" och körde järnet hela dagen. Himla himla kul och fina sköna slantar till bössan. Perf.  
 
 
Fina linnen hade vi också. Lika och matchande och kärleksfulla.  
 
 
Eftermiddagen i Valbo var inte kul. Kvällen på Gästis var desto mer kul. Skittrött efter cyklingen, så av en halv flaska vin blev jag alldeles trött och varm och mysig och så Matildas julshow på det. Hur bra som helst.
 
Söndag förmiddag styrde jag till Gävle för att äntligen få luncha med Julia och Anna. Saknade tjejer och supergod mat på Pazzo. Mm.
 
Jag hann med en hastig julshopping samt pepparkaksfika hos mamma och pappa innan Kalle och jag begav oss iväg på kalas till Tatte som strax fyller år. Uppenbarligen behövde vi inte vänta till nyår för att få uppleva den där nutella-semifreddon igen. He-rre-guuud. Ren kärlek i ett bakverk. Skulle en kunna äta ihjäl sig så skulle jag nog välja att göra det över just denna tårta. Himmel.
 
 
Måndag idag och då är det också kalas. Kalas för att denna böna fyller år. Hurra hurra HURRAAA. Vi har firat  på gymmet med både svett och paket. Och såhär fräscha ser vi ut när luggen är svettklibbig. Men glada i alla fall. Hurra för en gymlunch.
 
Marklyftsmåndag tydligen. Idag gick 60 kg relativt lätt. Kroppen måste bara skrämmas igång lite. God Jul Sara. Jag ger mig själv ett löfte om två styrkepass i veckan. Se till att det blir av.
 
Det var det. Strax dags att sticka iväg och bränna av lite RPM också så är denna dag komplett.
Visa fler inlägg