Drömsim
Jag vet inte om jag behöver orda så himla mycket om kvällens simpass. Det räcker med att visa några bilder. Helt ensam i min Drömsjö.
Spegelblank sjö och min första hyfsat avslappnade simning med en antydan till flyt och känsla. Ja jag njöt av simningen idag. För första gången i år. Det var magiskt. Idag blev det fem vändor till Sannäs och tillbaka, eller 10x300m. Det borde ha blivit exakt 3km men två gånger valde jag att vända lite tidigare och inte simma längs hela stranden eftersom det var folk där och badade med hundar. Och jag kände inte för att bli apporterad. Klockan stannade på 2,9 km och simtid 53 minuter. Tydligen var jag igång i 1:09, men med allt fotande och chillande så rapporterar jag en timme. Helt godkänt ändå.
Igår simmade jag faktiskt också 3km när jag och Maarit åkte till Tolven efter jobbet. Inga bilder därifrån. Vi frös alldeles för mycket efter och hade alldeles för mycket ångest före så vi glömde att fota. Ja, det var riktigt kallt både i luften och i vattnet igår, och lite vågigt och bråkigt i sjön. Jag har nog sällan simmat så snett som jag gjorde igår. Och jag frös läääänge efteråt. Ikväll lyckades jag till och med tvätta mig i sjön efteråt. Skaplig skillnad.
Det största problemet är kanske att det är så jäkla trångt i våtdräkten. Det har varit det hela tiden, men det är än värre nu än förra året. Jag känner mig begränsad och orörlig. Strypkänslor både över axlarna och vid halsen. Jag var på gränsen mellan två storlekar när jag köpte den och jag valde den mindre. Nu känns det som att jag har klivit över den gränsen och jag vet inte om jag vill ändra på mig eller byta dräkt. Kanske är det bara en vanesak, kanske har jag aldrig riktigt gillat min Aspire. Synd att jag var så himla kvick att skeppa iväg min Orca. Jättesynd.