Vad som ger mig energi
Bloggbevakning skrev häromdagen ett inlägg som reflektion på någon annans syn på introverta vs extroverta individer. Jag kände som många andra att inlägget inte var riktigt rättvist. Det är inte så enkelt som att introvert är samma sak som att vara blyg och tyst. Många introverta personer svarade bra och alla kommentarerna här nedan hade kunnat vara skrivna av mig.
Jag behöver inte upprepa det som står i egna ord för allt är sant och det är precis så det är för mig också. Jag är ofta tyst i sociala sammanhang men det handlar inte om att jag är blyg. Jag kan också hålla låda och prata på om ditten och datten med både Kreti och Pleti men det ÄR jobbigt för mig. Och jag blir TRÖTT av det. Jag har svårt att relatera till uttrycket "omge dig med människor som ger energi" för det finns otroligt få personer som inte tar min energi. Hur fantastiskt mycket jag än tycker om dem och älskar att umgås med dem så tar det oftast min energi. Och jag behöver reloada lite själv efteråt. Kanske finns det bara en person i hela världen som inte tar min energi. En enda person i världen som det på inget enda vis är lite ansträngade att umgås med. Dygnet runt i all oändlighet. Så här nöjd är han när han får åka fräsig gubbmoppe till vår lunchdejt.
Jag behöver som sagt ofta reloada lite ensam och det finns många sätt att göra det på. Exempelvis med en kort men varm räcertur i en totalt vindstilla onsdagskväll. Blåsa fram på högsta växeln och blå puls i en timme och bara liksom andas.
Eller en sån här kvällssimning i en ljummen och spegelblank sjö där jag får glida fram helt ljudlöst och möta solen i varje andetag. Det enda jobbiga med detta är att jag inte är helt orädd. Jag kan inte riktigt slappna av från skräcken att jag ska råka se något jag inte vill se eller att jag ska gripas av panik långt ifrån land. Men jag jobbar på det och det går bättre och bättre.
Att jogga hem från jobbet på mestadels bilfria vägar och få ta kisspaus i ett hav av vitsippor var också en energigivande hit.
Och att några kilometer senare hitta glada och nyfikna kossor att posera med gjorde inte saken sämre.
En träningsfri fredag med somriga jordgubbsdrinkar på balkongen. Frestar det så är recept för två glas enligt följande:
* Ett paket (225 g) frysta jordgubbar
* 1dl bacardi rom
* Saften från 1 lime
* 2 tsk socker (kan säkert uteslutas...)
* Ca en halv flaska (33cl) Vikbro cider röd rabarber för att få lite bubblor (och för att jag inte hade någon is att krossa...)
Lördagens propagandacykling med bästa tri-brudarna var också i en klass för sig. Jag hängde räcern bakpå bilen och brummade in till storstan. Upplagd för elva soliga mil på cykel med Marre och Camillorna. Vi startade i Hagaström och cyklade till Ockelbo via gamla E4:an från Gävle och sen tillbaka via Högbo och Valbo. Så fin runda. Kul att cykla på helt nya vägar. Nästan. Jag kände mig helt vansinnigt stark och hade faktiskt kunnat cykla för evigt. Å dessa tjejor är rätt bra på det där med att ge energi ändå.
Söndagen innehöll årets första dopp utan gummi. Mamma och jag. Först gjorde vi en städinsats tillsammans med en granne och krattade badstranden ren från gammal vass och snusk och sen var det läge att hoppa i. Kan vi påminna oss själva om att det var 20 maj och att det är det tidigaste jag någonsin badat. Trots att vi hade en vinter som vi aldrig trodde att vi skulle bli av med. Kan vi påminna oss själva om att det låg is (alltså IS!!) på sjön fram till 28:e april. Nu är det 19 alldeles fantastiska grader i min Drömsjö och fullt badbart. Naturens under.
Och mamma serverade nybakt och varm rabarberpaj med vaniljglass bredvid ett blommande äppelträd när vi hade badat klart. Så fint. Och så avslappnande med allt humlesurr. Jobba jobba jobba så att jag får massvis med äppelmos i höst. Kämpa!
Avslutade söndagen med två och en halv kilometer stökigt vågsim i lånad våtdräkt medan halva byns alla starka karlar stånkade med att lägga i bryggorna vid badplatsen. Det här är Camillas Colting-dräkt. Min jakt på den perfekta dräkten D fortsätter. Stor potential i denna. Jättemjuk och skön i axlarna. Innan Vansbro 10km ska jag ha hittat rätt i våtdräktsdjungeln på riktigt. Det finns hopp.
Och så fick den nya veckan inledas med en pigg men långsam sjua på måndagmorgonen. Med fåglarna kvittrande i örat och näbben fylld med gödseldoft. Ända tills jag kom till denna maffiga syrenbuske. Vem håller inte med om att andra halvan av maj, med ljusa morgnar och när allting blommar, är den bästa årstiden? Just syrenen är min favvo. Stoppa tiden!
Idag ska jag nyttja solen med ännu mer utesim. Denna gång i Faluns ute-50:a. Som jag har längtat!