Min helg

Jomen jag hade en jättefin helg. Tackar som frågar. Mycket skoj, mycket vila, mycket andas, mycket kramas, mycket välja glädje framför stress och press. Och så en del träning förstås. Jag fick kicka in helgen som fredagsspinningfröken tillsammans med ett glatt gäng. Full sal och massvis med energi när vi brände av 2x10 minuter backe och 6x2 minuter max till mellastadiediscolistan. Super. Och såhär glad var jag efteråt. Kanske för att jag skulle få åka hem till tacos och Amarone. Fest.
 
 
Lördag morgon började med lång lång sovmorgon och ett halvhjärtat städrace och fortsatte sedan med 80 minuter moddig snölöpning. Min längsta löpning på länge länge och herre jisses vad jobbigt. Det positiva med ett positivt antal grader på yttertermometern var att jag kunde välja den tunna jackan. Det enda ens lite negativa med ett positivt antal grader på yttertermometern var att de tidigare ganska hårda bondevägarna snabbt förvandlades till vispgrädde. Herregud vad fötterna hasade omkring. Och herregud vad långsamt det gick. Men obs Obs OBS, jag kommer aldrig mer yttra ett enda negativt ord om plusgrader i mars. Inte ens lite. Jag är rent av överlycklig över det faktum att det faktiskt har regnat idag. Innerligt överlycklig. Men just i den stunden som denna bild togs så var det en liten aning kämpigt. En liten.

På+ lördag kväll kom denna sköna böna till bondebyn, iklädd icketräningskläder. Tänka sä! Vad skulle vi göra då då? Inte simma, inte cykla, inte springa? Va? Va? Vaaaa?

Jamen det var ju showtime. The Night Show närmare bestämt. Mat och underhållning på Torsåkers Bygdegård. Ida och Tatte och Meckis var också med och grymma grymma grymma Matilda och hennes crew brände av den ena förstklassiga dängan efter den andra. Så mycket energi och glädje. Och lite vin. Lycka!
Efterfesten blev en mellofinal och lite mer vin. På söndag morgon kallade den nu mera baddräktsbeklädda Simpisen mig för "en vandrande Alvedon". Ja exakt så sa hon. När hon stod där i svettig sport-BH och redan hade avklarat 50 minuter löpbandslöp när jag sladdade in i omklädningsrummet och funderade om den bilkörning jag just bedrivit varit helt hundra procent lämplig. Kanske inte ens hundra procent laglig. Och var precis så blek som bilden visar. Troligen blekare eftersom bilden trots allt blev tagen efter att bakisångorna ventilerats ut under mina 4000 meter i poolen. Men jag simmade i alla fall mina 90 minuter. Kämpigt, men jag gjorde det.
 

Mer än så blev det inte av söndagen. Jag bytte mina två timmar på trainern mot två timmar i soffan under en filt. Jag hade faktiskt skrivit till coachen och frågat om hur jag skulle progressera med långpasset men sen slutade det med att jag sket i det helt. Så sjukt trött bara. Trött på Allt. Mest trött i huvudet. Det fick bli så.
 
Måndagen är här och jag har hängt i gymmet på lunchen. Monster-Marre tyckte att vi utöver hänget skulle göra knäböj och bulgarian splits och det fanns ingen hejd för hur jobbigt det var. Jösses. Efter att ha suttit i möte i en timme under eftermiddagen kunde jag börja ana träningsvärk i låren. Det var tyvärr innan jag fått order om att det ska utföras en massa tester den här veckan. Löp och cykel och sim. Ångest. Jobbigt. Får skylla ifrån mig när benen plötsligt är stockar. Men han har även ordat om vilovecka och jag tycker att den är fett välförtjänt. På riktigt.  Hang in there!