Vad händer?

Ja, tiden går. Om jag ska minnas något av dessa veckor i framtiden så är det väl bäst att plita ner några rader. Till exempel så var det ju midsommar någon gång, way back. Jag tog på mig en klänning från 2010. Meckis var 100% nykittad. Vi packade oss iväg till vänner på fest.  
 
 
Dukade upp en smaskig buffé, spelade kubb, spelade kort, drack bubbel, spelade musik, snackade skit och hade det allmänt gött.

Och allt som händer för andra gången händer av gammal vana. När det blir midsommaraftonskväll förvandlas Henke till frisör.  
 
... och någon annan får en helt ny look.

Tidigare på dagen hade jag slitit på trainern. Jag hade efterfrågat ett nytt FTP-test eftersom jag hade haft så mes-enkelt att hålla Watten på mina 4x8min-intervaller tidigare. Det var lite annorlunda den här gången.

Jag är ju envis och så, så jag körde verkligen allt vad det gick för att försöka nå mitt effektmål. Effekten var ändå långt långt långt under målet och efter testet frågade TrainerRoad om jag ville sänka min FTP med 15W. Nej, Pucko, jag trodde ju att jag skulle få höja den med motsvarande. Besviken. Ja jag VET att min effektmätare sitter inne i trainern och att det kan vara hur hej och hå som helst. Jag vet också att jag inte längre kör med trainerdäck de gånger jag cyklar inne vilket kanske också påverkar. Jag vet också att jag kanske hade något skit i kroppen. Typ sviter av att jag körde spinningintervaller med M&M dagen innan. Men ändå. 184 BPM i 20 minuter på en cykel. Det uppskattningsvis runt 93% av min maxpuls. Jag var rätt tjurig ändå.
 
På midsommardagen rensade jag skafferiet på frön och nötter och torkad frukt. Ica-kassen spårar ju även ur på sådant mellan varven så det fanns en del utbud för att göra egna energibars.
 
Jag googlade lite och testade några olika varianter. Fick ihop en favorit med nötter och honung. Jag mixade ihop valnötter, cashewnötter, hasselnötter och sesamfrön (typ 2dl av varje) med en försvarlig mängd flytande honung och lite kokosolja. Smackade sedan ner smeten i en bakplåtspappersbeklädd brödform och gräddade i ca 200C i 20min. När kakan har kallnat helt (jag la den i frysen) går det att skära bitar och fortsätta ha i frysen. Gött.
 
 
I mitt midsommarträningsschema stod det 8000m simdistans på lördagen. Midsommardagen. 8000m. Herregud. Kallsup vid blotta tanken. Lite småbakis också, så det kändes osäkert om det skulle bli någon simning alls. Tog mig ändå samman till slut och så fick jag ihop ett simsafari till Långnäs igen. I de hittills värsta vågorna. Ingen katastrof, men guppigt. Rejält guppigt. Mamma mötte upp mig med cola när jag kom fram. Sen bara samla ihop sig och simma tillbaka. 4700m till kontot och passet blev i alla fall gult i TP. Bra där.
 
Resten av midsommardagen spenderades med grill och kubb och häng med samma gäng som dagen innan. Fin helg.

Veckan efter midsommar fick jag äntligen hänga med den här damen igen. På måndagen avverkade vi ett litet swimrun efter jobbet. Run först och swim sen. 4km. Med fotostopp. Såklart. Hon hade full koll på blog-moments with a view.

Dock tyckte kompisen att det här med att trassla på sig en tight gummidräkt är lite svårt när en är svettig efter löpning. Tydligen skulle hon aldrig aldrig, (alltså aldrig) mer utföra momenten i den ordningen. Ser ju rätt glad ut ändå, trots att livet tydligen är skapligt besvärligt just här. 
 
Jag hade annars min hittills bästa simning just här. Kanske för att det var hittills enda gången jag simmade utan simboj. Jag vet inte hur mycket den bromsar, men helt plötsligt gick det sisådär 10s snabbare per 100m. Utan att jag för den sakens skull gjorde någon jätteansträngning. Jag körde lite insim och sen 3x1000m i kanotbanan som vi ju vet är 500m. Sträckan på klockan stämde på pricken. Och jag var pilsnabb jämfört med hemma.

Efter detta följde några dagar av träning utan kompis. Jag hade lite mer sim, lite mer löp och lite nya trainerintervaller på programmet innan det blev fredag och distanscykling. Om jag skulle lyckas få ihop någon distanscykling den där helgen så skulle det behöva bli på fredagen och om jag skulle få sällskap skulle det behöva bli på förmiddagen. Jag kompade några timmar, Maarit kom hem till mig vid halv åtta och så brände vi av 95km stormcykling via Vinnersjö, Främlingshem och Årsunda. Jobbigt men härligt. Först hade vi medvind och livet lekte. Sen kom motvinden från helvetet i samma veva som vi kom fram till den kanske värsta vägen i länet med massa lastbilar som kör så nära att vindsuget liksom nästan drar omkull en. Usch. Sen några slitiga sista mil hem från Årsunda där jag trodde att vi skulle ha medvind men icke. Fick stilstudiebilder i alla fall. Kompisen kan tydligen fota i motvind. Imponerande. Anledningen till att jag brukar avstå att använda dessa byxor är för att jag tror att de är genomskinliga. Så varsågod. Rumpa.    
 
 
Helgen spenderades ju i Vansbro och måndag och tisdag blev det i princip vila. Lite kort kvällsjogg på måndagen bara. Inget avancerat. Sjukligt sliten. Igår var det onsdag och jag hade återigen 4x8 minuter zon 5a på programmet. Den här gången ville jag prova att göra dem ute. På det viset har jag ingen koll på effekten men jag gjorde mitt bästa för att i alla fall hålla koll på pulsen som ska vara 170-175 bpm när det stämmer. Kalle åkte bakom mig och höll koll på tiden. 10min uppvärmning och sen fyra snygga pulstoppar. Faktiskt alldeles precis enligt instruktion.  
 

Jösses vad kul att försöka cykla lite fortare än annars. På tre av fyra intervaller höll jag 34,5 km/h i snitt. På den fjärde var det uppförsbacke och av förklarliga skäl lite lägre fart. Hade så glada och pigga ben. Fem dagar utan cykling var nog inte skadligt för återhämtningen. Roligast var ändå att min nya cykeltröja med kakmonstret äntligen hade hittat hem från utlandet. Snubblade över en annons och kände att jag måste ha den. Som kul grej bara.
 

Om du inte har ett motto inför stundande semester så är det helt okej att anamma mitt. Var inte så himla pretto. Cykla och fika. Lev för fan. Behöver det vara så krångligt?
 

När jag gick och la mig igår så funderade jag över om jag skulle lyckas motivera mig själv till morgonsimning utomhus. Jag har sett så mycket bilder på härliga simturer men det där med att det finns ett g i formeln som drar mig fast i sängen är lite oroväckande. Hur det än blev så kom jag iväg, och vad jag är glad för det. Vilken underbar morgonstund. Det blev 2km spegelsimning följt av morgontvätt och sen pigg och glad på väg till jobbet. Lite senare än jag borde.  
 
 
På jobbet hänger jag mest med den nya kollegan. Den nya kollegan som är en liten aning distraherande ibland. Sötdöden Sigge.
Det var väl det. Jag ska försöka bli bättre på det här med blogg. Försöka.