Inspirationen till bloggande har varit lite sådär i botten ett tag. Inte för att det inte händer saker, snarare kanske lite tvärt om. Det händer lite för mycket både hemma och på jobbet och när jag lägger mig i soffan och pustar ut på kvällen så är orken liksom lite slut. Men såklart har du undrat vad jag har sysslat med den senaste veckan, och såklart ska jag stilla din nyfikenhet lite.
På tisdagsmorgonen tog jag mig samman och besökte poolen trots att jag var utan simpis. Det går bra om jag bara gör lite statements innan. Typ som att 2km är minimum men okej. Kanske till och med ganska bra. Det spelar ingen roll vad jag gör, men om jag flyter runt i 2km så har jag gjort en insats som ökar potentialen för att nästa besök i poolen ska bli bättre. Typ så.
Efter jobbet på tisdagen for jag in till Gävle, mötte upp Julia och gick på en föreläsning. Om att utveckla sin karriär. Även om den mest hade målgruppen Du-som-suttit-fast-på-samma-plats-i-trettio-år-och-behöver-ombyte så fick jag med mig en hel del grejer som jag själv ska tänka på. Typ som att jag ska sluta sitta på min rumpa och vänta på att saker ska hända när jag faktiskt sitter på ganska mycket verktyg att göra saker själv. Mitt självförtrodende är ganska dåligt på jobbet. Så mycket sämre än det borde vara. Men jag börjar faktiskt fatta att jag kan saker. Både här och där.
Onsdagen innehöll först en solig lunchjogg i en värld som var blå
Och efter jonbet åkte jag med Maarit in till Gävle och lekte fyspass med triathleterna.
På torsdagen var det dags för vårens premiär som spinning- och Efitfröken. Ja, ny dag och ny tid. Hur ska det gå? Bättre hoppas jag. Faktiskt. Jag hoppas att mina tisdagsstammisar ska hitta tillbaka till mig, eller så får jag skapa mig nya torsdagsstammisar. Nu kom det nio stycken och de flesta har jag inte sett på just mitt pass förut men vem som än vill cykla med mig är välkommen. Nu kör jag direkt efter jobbet på torsdagar och inleder med 30min styrka följt av en kvarts paus och sen 45min spinning. Klar för dusch och hemgång klockan 18:30 istället för att börja 18:40 känns fantastiskt bra. Nu kommer jag ju få en kväll även när jag kör pass.
Efit-passet blev 4x5min EMOM. Every Minute on the Minute. Alltså att du gör ett förbestämt antal av en övning varje ny minut. I detta pass körde vi en minut med 10 marklyft, en med 12 burpees, en med 14 thrusters, en med 20 boxjump och sista minuten plankan. Efter detta vilade vi en minut innan omstart. Fyra varv alltså. Tiden som återstår när det bestämda antalet av varje övning är gjord fram till att nästa minut börjar är också vila. Den tiden blir i allmänhet kortare och kortare. Jisses så jobbigt det var.
Mitt spinningpass består just nu av två kadensstegar som blir lite olika långa beroende på hur långt pass jag ska försöka fylla ut. På 45 minuter stämde det väldigt bra med 2x(3x2) minuter med två minuter emellan. Den första blir då 50-60-70 rpm och den andra 80-90-100. Därefter avslutar vi med 3 låtar innehållande snabbsnabbsnabba spurter av varierande längd. Kräkjobbigt.
Jag fick äran att vara spinningfröken på fredagen också. Lena skulle ha kört men kände sig risig och jag hade saker med mig för jag hade tänkt att jag kanske skulle gå på hennes pass. Hamnade på frökencykeln med en hel timme att disponera, så då fick stegarna bli 2x(3x3) minuter istället. Liten aning jobbigare. Typ lika kul. På fredagen fyllde vi dessutom nästan salen till bristningsgränsen när det kom hela 14 deltagare. Wohooo.
Lördagen i skidbacken har fått en egen redogörelse och jag trodde verkligen att jag skulle vara helt invalidiserad på söndagen. Höll ju till slut på att somna i det där badkaret och jag sov i nästan 10 timmar när vi kom hem. Och var pigg som en lärka på morgonen och riktigt taggad på att åka till badhuset för sim. Sim på riktigt. Med en huvudserie på 2,6 km i bagaget och en simpis att jaga blev det ett riktigt superpass. Och jag plockade faktiskt fram paddlarna för första gången sen i oktober. Jisses så jobbigt. Men kul. Heja axeln som inte kändes någonting under hela passet.
Resten av söndagen bestod av idel pyssel och pill. Först en våffeldejt med mamma som slutade med att jag åkte hem med mormors kristallvas och en knippe tulpaner. Så vårigt och mysigt och fint. Och vi piffade både här och där med nya gardiner, puts, tvätt och plock. Och vi avslutade med ett besök till Valbo där vi kunde beta av en lång lista med varför-har-vi-inte-fixat-det-här-tidigare-grejer. Typ som att köpa en yttertermometer. Och nya simglasögon. Och en skruvdragare.
Imorse höll jag en presentation i över en timme om saker som jag jobbat med en hel del. Påbörjade men långt ifrån klara. Efter det var jag så slut i hjärnan att jag var tvungen att åka till gymmet och lyfta lite skrot på lunchen. Gick bra faktiskt. Det sämsta är att jag har så svårt att komma över tröskeln att jag känner mig så obekväm i gymmet. Det känns fortfarande som att jag inte vet vad jag gör och det tar emot att ta sig iväg. Oftast går det ju bra när jag väl är där. Nu har jag även lite inspiration i bagaget efter några vändor med gymsällskap och det underlättar ju. Och så känner jag mig redan väldigt mycket starkare efter bara tre veckor med kontinuerligt gymmande. Hoppas att jag fixar att hålla i det. Jag tror att det är väldigt bra för min axel också. Heja det.
