Mors dag
Så, efter cykelns dag var det dags att fira mammas dag. Lite senare åtminstone. Jag kvicknade till efter tio och en halv timmes medvetslöshet och var utvilad för första gången sen jag vet inte när. Tyvärr var väckningsorsaken att det ringde i Kalles jourtelefon så jag fick inte den där sköna soffslösöndagsförmiddagen som jag hade hoppats på. Inte med sällskap åtminstone. Vid tio åkte han iväg så vi hann äta snabb frukost tillsammans men sen fick jag slöa runt för mig själv.
Tog tag i tvättberget och disk dito och pysslade runt en stund tills jag såg att solen sken. Då stack jag ut på en kort underhållslöpning. Nio kilometer. Först kändes benen bakis och huvudet atomsprängt och jag hade ätit äggfrukost vilket jag vet är helt hopplöst för mig att springa på. Dåliga odds. Jag var på väg att vända hemåt efter knappt en kilometer. Jag gick en liten bit och bestämde mig sedan för att göra det till en sån där jag-gör-precis-som-det-känns-löpning. Om jag ville promenera så skulle jag få det. Om jag ville öka farten för att det kom en peppig låt i örat så skulle jag det. Och det kändes snart mycket bättre. Faktiskt riktigt bra. Fartökningar blandades med njutstopp i syrenbuskar. För om jag ville fota blomselfies så gjorde jag det också.
Och så spanade jag på huset på vischan. För när skrotbilarna är borta och huset omkullputtat och ersatt ska jag bo där borta om mekanikern får som han vill. Så här års kommer jag nog inte ha något emot det.
Efter blomstoppen hade jag en riktigt bra period med några snabbsnabba kilometer och riktigt lätt känsla. Dock kände jag mig tvungen att stanna igen för att kanske livrädda någon som hade satt sig lite ostrategiskt mitt i vägen. För om jag ville rädda små fågelungar från påkörningsrisk så gjorde jag det också.
Sen kom jag hem och hävde en impuls om att efteranmäla mig till blodomloppet i Borlänge imorgon. Kände att fem kilometers fartfest skulle sitta på sin plats. Men nej. Låter bli med det för vid närmare eftertanke finns det mer vettiga saker att göra. Typ slappna av. Istället åkte jag till mamma och fick kaffe och himmelsk banankaka.
När mekanikern senare kom hem tog vi mina päron med oss till Strandbaden för mors dags-middag. Tyvärr ingen fin solnedgång idag men himla fin mat. Helt enkelt en himla fin dag.