Swimporn och svinkallt

Det satt rätt långt inne, men efter en del påtryckningar hit och dit lyckades vi tvinga fram ett litet välgörenhetsengagemang hos simklubben också. Igår arrangerade vi vår årliga stortävling "Hofors Cup" som i år lockade nio andra simföreningar till byn. Vi sålde kaffe och mackor och bullar och grejor så det stod härliga till, och hela vinsten från försäljningen hamnar i bössan. Heja Hofors. Heja Sim 77.

Själv satt jag stationerad som tidtagare på bana 6. Inte direkt i händelsernas centrum, men nästan. Lite skönt att få en kantbana och tillfälle för tanten att dregla lite diskret över sextonåriga små (inte små...) simmarpojkar. Herre jisses så bitiga de kan vara, dessa små atleter i komprimerat format. Synd att äldsta simmare i poolen var född 1999. Eller tur. Ja redan nu måste tanten typ ut och svalka sig i snön. Jag hade förmodligen glömt bort att trycka på mina tidtagarknappar och blivit bortplockad från min position om jag haft större pojkar att titta på. Hua.

Nej då hörrni, jag är så nöjd med min CarlPedal. Men saken är såhär. Få saker skänker sånt välbehag i simmarsjälen som ett finalheat på 50m frisim. Inte bara för att deltagarna är fina att titta på. När sex stycken totalt fulländat välsvarvade individer dundrar iväg med bensparkar som dånar i hela badhuset, då känns det i hela magen. Och jag blir tårögd och myser under hela föreställningen som ju tyvärr är över innan en ens hunnit stava till b-e-n-s-p-a-r-k. Ja, för killarnas del var det avklarat på 25 sekunder. Men det här mina vänner, det här är startlistan över tjejernas finalheat på 50m frisim. Tjejerna. Vad säger vi om 12 jäkla år gammal och redan under 30s va? Sjukt imponerad. Sjukt. Och tjejen där i mitten, hon är en av Sveriges absolut bästa 14-åringar. Jag ville be om autograf men hejdade mig.


Efter tävlingen kom så reaktionen på den senaste tidens lite intensivare träningsdos. Från att ha varit helt dåsig och bortdomnad i hjärnan så började jag äta. Allt. Jag. Såg. Vi köpte pizza på kvällen och den åkte i med buller och bång. Sen lite för mycket godis. Och några chips. Och två liter vatten. Skönt att jämna ut sig själv lite. Nu startar vi om.
 
Det är snö på marken och kallt i luften idag. Vet dock inte riktigt hur kallt eftersom jag inte har någon termomenter. Mina appar på telefonen säger väsentligt olika saker. En påstår -4 och en annan -13. Jag gick precis en mikrokort lunchpromenad som spontant kändes närmare -13. Skitkallt alltså. Men jag vet inte. Har ju ingen vana av kyla så jag kanske blir grundlurad. Jag har i alla fall cykel- och löpkläder packade för ett tänkbart brickpass idag men. Men men. Luftrören brukar tycka sisådär om kyla. Sisådär. Fint är det i alla fall. Stämningsfullt.