Icebugpremiär
Jäääää! Tomten och Ryssen har nog äntligen haft någon form av kommunikation. Nu har de kastat hit lite ny snö så imorse kunde jag äntligen snöra på mig dubbdojorna för en premiärrunda.
Idag var det Hoforsskogarna som fick hålla med sevärdheter och jag måste påstå att de är lite färre än i bondeland. Vi såg varken häst eller kossa. Kanske för att vi hade så mycket snö i ögonen, jag vet inte. Tyckte vi fick se en jäkla massa uppförsbackar bara. Och en liten damm att ta ett bloggfoto med. När vi väl fattar hur vi ska stå och vart vi ska titta är vi faktiskt fotogeniska. Eller?
En mil pratjogg bara sådär. Och efteråt bjussade springkompisen på fika. Lite av dealen för att jag skulle ge mig ut i snön faktiskt. Hon levde upp till alla förväntningar och det var så många beslut att fatta att jag blev helt snurrig. Kaffe eller te? -Ja tack!
Om jag ska utvärdera skorna då? Hmmm. Vi lufsade en mil och jag blev inte sådär trött och bortdomnad i fötterna som en kan bli i nya skor. De är tunga och stela i jämförelse med mina New Balance, såklart, och det gör ju hela löpningen jobbigare. Som all extra vinterutrustning gör. Passformen vet jag inte vad jag tycker om. De känns breda över tårna och smala över fotryggen så de sitter både hårt och löst samtidigt. Jag kanske måste försöka snöra dem på ett annat sätt.