Helgen H
Det var sannerligen en händelserik helg mitt i livet. Började redan i fredags med att Maarit och jag skulle ha discofredag på lunchen. Det hade vi. Körde en WOD på Aerostep med massor med chins och marklyft och thrusters och boxjump. Vänta, boxjump!?. Jag älskar ju boxjump. Eller? Och hon brukar alltid säga att det är bra att landa lite utanför boxen. Det är bara det att en kanske ska välja sina tillfällen lite bättre. När en hoppar boxjump på en hård vass trälåda så gör det ganska ont att landa utanför boxen. Men benet blev ju tämligen discoanpassat.
På lördagen var det dags för långpassdejt med coolaste bruden i Hoo. Den här gången skulle vi upp och nosa på 2 timmar var det tänkt. Under tiden vi sprang skulle bilmagikern som jag bor ihop med ta hand om hennes vrålåk så vi fick utgå ifrån garaget. Det betydde att rundan över Hammarby som i vanliga fall är 22 kilometer borde bli ca 19,5. Perfekt ju. Lite knöliga vägar, mycket rullgrus, lite bråkiga magar och lite tunga ben men vi ser glada ut ändå. Coolaste bruden har snuddat vid tvåmilsgränsen för första gången och passaten där bakom har fått fungerande torkare. Nu kan hon ju till och med åka bil när det regnar, vilket krav.
Resten av helgen har jag spenderat vid ruckelhuset. När vi anlände vid tvåtiden på lördagen stod där ett ganska intakt hus. Lite avsaknad av fönster och några extra hål i väggen bara,
När vi avslutade lördagskvällen låg där endast en hög av trä och sten. ÄNT-LIG-EN!
Vi firade den mycket lyckade rivningen med en burgare bland vänner. Ida och jag delade en flaska vin. Efter det sov Sara vid 22:30. Långlöp, mycket friskluft och lite alkohol på det. Zzzznark.
Jag hade en plan på att vakna tidigt på söndagen eftersom jag lagt mig så okristligt tidigt. Icke. Strax innan 10 vaknade jag till liv och konstaterade att jag sovit i över 11 timmar. Jaha, behövde väl det då. Vid 11 var vi vid huset och dagen gick åt till sortering och nedstyckning av ett redan rivet hus. Mamma och pappa hjälpte till. Likaså Ida och Tatte. Så imponerad över min pappa. Han är ju ändå sjuttio bast men for fram som en ekorre på det där taket och slängde tegelpannor och bände bort läkt. Tatte var eldkungen. De grävde en stor grop i åkern som vi eldade i och grillade korv och grejade. Gav upp när det blev mörkt och kallt. Tio timmar senare.
Idag kom så dagen som jag bävat lite för. Jag har tänkt fram och tillbaka hur jag ska göra och vad jag egentligen vill. Så himla länge kände jag "ALDRIG MER". Egentligen ända tills jag började se folks målgångsbilder förra helgen. Då slog det där aldrig mer om till ett "KAN JAG FÅ GÖRA DET PÅ EN GÅNG!!!". Typ. Idag öppnade i alla fall anmälan och innan jag hann fundera på det gick jag lös med klickfingret. Röda mattan i Kalmar, vi ses igen! Och jag beställde gravering av medaljen för jag tänker persa!
