Solfredag

Vilken himla glad fredag. Började dagen med att åka till ett stängt badhus för morgonsim i en tom pool. Alltså inte tom som i utan vatten, än. Bara tom som i utan människor. Den bästa förmånen någonsin är att Simpis och jag har ett kontrakt (mm, viktiga!) som säger att vi får boka poolen en timme på morgonen trots att morgonsimmet har tagit sommarlov. Bara vi badvaķtar varandra och frånsäger vaktisarna allt ansvar. Så toppenbra. Så det gjorde vi. Simmade som små raketer också. Bäst. 

Nästa bästiga förmån den här dagen var att min chef hade bestämt att hela firman, i den mån det inte inkräktade på annat viktigt arbete, skulle vara ute och kratta löv och vårstäda i trädgården (mm, vi huserar i en herrgård duvet) hela dagen. Förmodligen den bästa dagen att göra sådant på. Så glad att jag inte behövde ta del av solskenet endast genom kontorsfönstret. Vädret var ju superhärligt och trynet glöder nu efter att ha visat sig för vårens första strålar.


När jag kom hem fortsatte jag lapa sol.
Den här gången från cykeln. I tisdags var jag helt livrädd när jag cyklade och vände hemåt efter bara 4km. Idag kändes det bättre igen. Förutom att jag domnade i svanken och i låren efter en stund. Jag hade ju fipplat på sadeln efter förra gången så det kanske bidrar. Nu körde jag iofs 17km innan jag rätade upp mig första gången så det var ju mycket längre än senast. Jag ändrar så mycket saker samtidigt så jag kan inte avgöra vad som blir bättre och vad som blir sämre. Solen gör då saker bättre i alla fall. Mycket bättre. 

När jag kom hem från cykelturen behövde jag inte tjata särskilt mycket på Meckis för att han skulle rulla ut motorcykeln och köra mig till Strandbaden så att jag fick bjuda på middag i kvällssolen. Alltså vilket ställe det är. Som att sitta på en Kanarieö och lyssna på havet. Fast tre mil hemifrån. Det är synd att han inte vill cykla med mig, men å andra sidan är det ganska skönt att slippa cykla hem därifrån när en är smällmätt och däst. Och åka motorcykel är faktiskt inte så dumt det heller. 

Nu hänger vi i soffan och ska dra igång nån dålig film och snart är det sängen som gäller. Imorgon tänker jag tydligen springa Gävle halvmarathon om det inte dyker upp något som känns viktigare än det. Det kan bli kul.