inspirationsmånaden november
November var sannerligen en kalasmånad, men det var också en Grand Deluxe inspirationsmånad. Jag har tagit del av så otroligt mycket spännande och intressanta föreläsningar den senaste månaden.
Först ut var ”en kväll om livet” på folkets hus. Det var också förvisso i oktober, men värd att nämnas ändå. En månad har gått sedan den kvällen, och det kanske är en bra tidsrymd för att kunna svara på vad jag verkligen tog med mig därifrån. Förutom att det var fantastiskt att få lyssna på finaste Camilla, så handlade det ganska mycket om det här med att jag själv väljer hur jag uppfattas och att jag får ta konsekvenserna av den uppfattning som andra får. Man måste få älta, hata, tycka synd om och klaga lite ibland eftersom livet inte är enbart solsken och glitter och enhörningar. Meeen, även fast nånting kanske står på tvären för mig så är det jävligt mycket lättare och trevligare för alla andra att hantera en människa som ser lite glad ut. Problemen som redan finns blir inte större för att jag omfamnar omgivningen med ett leende och är trevlig. Alla som tar del av mina sociala kanaler vet åtminstone fragment av de problem jag har tampats med under den här hösten, men jag vill inte att folk ska prata om mig som en sur liten gnällis. Le mer så får du ligga mer blev mottot efter den kvällen. And I smile!
Ett par veckor senare åkte mamma och jag till Falun för att lyssna på Johan Olsson. Skidlegendaren. Han började med att berätta att en människa tänker 80 000 tankar på ett dygn. Du tänker nästan en tanke per sekund och 95% av dessa tankar är en repris på gamla tankar. Invanda mönster. Mest dåliga tankar för att trycka ner sig själv och tala om att man är dålig. Men du har alltså 5% nya tankar att ta tillvara på varje dag. Typ 4000 stycken. Det är med dem du kan förändra synen på dig själv, överbygga mentala hinder och faktiskt börja se dig själv som en världsmästare. Det är först när du kan se en världsmästare som du också kan bli en. Det handlade mycket om att sätta mål och hur man ska bete sig på både kort och lång sikt för att lyckas sätta mål som man faktiskt kan uppnå. Både resultatmål, prestationsmål, relationsmål och personliga utvecklingsmål. Intressant kväll. Om du inte har lyssnat på Johans sommar i P1, gör det.
Några dagar senare var det dags för Jag AB 2.0 i Gävles Folkets Hus. Kjell Enhagers föreläsning om personlig utveckling. Om att se sig själv som ett företag och att vara en attraktiv arbetsgivare till sig själv. Även ett företag som erbjuder tjänster och hur dessa tjänster ska vara eftertraktade hos mottagare. Återigen det här med att välja hur man uppfattas. Jag kontaktade Maarit som händelsevis befann sig i rätt världsdel och vips så hade vi bokat in det.
Jag tycker om att lära mig saker om mig själv. Här kunde jag både få det berättat för mig och få komma på det själv på samma dag. Maarit och jag skulle börja med en middag på given plats i Gävle klockan 17. Bara en så enkel sak som att jag ska köra bil till en stad som är snäppet större än Hofors. Det är en stress för mig. Bilar, människor, trafikljus, enkelriktade gator, svängfiler, felplaceringar och folk som tutar. Jag vill så ogärna köra bil när jag inte vet exakt hur det ser ut. När intrycken riskerar att bli för många. För det blir de lätt. Jag vet inte vad det är för skräck i att riskera att göra fel, men mitt HUR är ofta i vägen för mig. Så när det inte går att betala för parkeringen på den parkering jag navigerat till och jag plötsligt måste tänka om och anpassa mig till något oplanerat så får jag lite panik. Och sladdar sedan in på restaurangen med panikblick en kvart för sent och min världsvana vän säger ”Sara, du är inte ens i en stor stad” och ”det är inte rimligt att det här kan vara så jobbigt”. Vi är så olika. Så underbart olika i allt som är lika. Kjell pratade också om dessa röda och blå personer. Vi vill alla ta oss från någon form av nuläge till någon form av önskat läge men vi fokuserar olika. De som ser helheter och de som ser detaljer. De som fokuserar på VAD och de som fokuserar på HUR.
Jag jobbar på att kliva undan från mitt HUR på jobbet också. Bort ifrån det här med att fastna i att varenda liten detalj måste vara specad och bli rätt. Men det är viktigt. Det ska bli rätt. Det ska bli snyggt. Det ska bli bra. Någon ska bli nöjd. När denna någon som ska bli nöjd bara är jag själv blir allt så mycket svårare. När jag själv måste sätta specen för vad det är som ska levereras. Vad är mina egna drivkrafter? Mina egna mål? Vad är det som egentligen är viktigt för mig på riktigt? Hur ska företaget Sara AB vara en attraktiv leverantör av tjänster som blir utförda av en engagerad medarbetare? Lite planer har jag, men en mycket lång väg fram.
Nästa dos inspiration kom från ett jobbevent jag var på. Onsdag och torsdag förra veckan spenderades på en tvådagars konferens i Stockholm med tonvis av föreläsningar och workshops om cirkulär ekonomi, resurshushållning, förutsättningar för sekundära material, återbruk, återvinning osv.
Jag får lite panik varje gång det pratas om de planetära gränserna och hur vi överexploaterar och går bananas med jordens resurser på så otroligt många plan. Det är sjukt hur mycket det läcker i systemen och hur mycket pengar och resurser som går förlorade i komplexa blandningar av material som inte kan återvinnas pga ineffektiva metoder. Och allt som köps och slits och slängs. Hjälp. Men det är också fascinerande hur små initiativ kan bidra med stora värden på flera olika plan. Som exempel Humanium Metal, som vill samla in illegala vapen, smälta ner dem och gjuta nya och mer allmännyttiga produkter i det stål som bildas. En tjänst för världsfreden och en tjänst för den cirkulära ekonomin. De har gått ihop med ett flertal designerföretag och skapar bland annat den här supersnygga klockan. En sån skulle lätt kunna stå på min önskelista.
Jag hade av en händelse råkat se att Maarit och Sanna skulle gå på en föreläsning i Bonnierhuset på onsdagskvällen, så när jag ändå var i Stockholm så passade jag på att följa med. Jag hade inte mycket annat på min agenda en ensam kväll i stora storstaden så det var perfekt. Det handlade om kvinnors förutsättningar till smartare och bättre träning om lite hänsyn tas till hormonvariationer under menscykeln. Vi tjänar alltså på att periodisera träningen annorlunda än karlarna. Vi ska för bästa resultat fokusera på att träna styrketräning under första halvan av cykeln och mer lågintensivt under den andra. Jag vet inte hur jag har det med cykliska variationer i och med den preventivmetod jag använder just nu, men det är väl inte helt otroligt att det blir dags att försöka låta kroppen återgå till sitt eget system snart. Då kan det ju vara bra att veta sånt. Kanske. Tack för att jag fick hänga med er, finisar!
