Man ska ha simpis!

Freeeedag! Även denna dag hängde jag i poolen i arla morgonstund för att försöka tillryggalägga några längder innan tuppen gal. Gol? Skitsamma. Morgonsim i alla fall. Även denna vecka innehöll Colting-programmet en monster-serie med 25:or till förbannelse. Sextio fukking stycken. Den här gången som 24+20+16 med 50 löst mellan delserierna. Och vi skulle vila lika länge som vi simmar. Jamen hur kul låter det då? Inte kul alls. En serie på 1500m är väl i vanliga fall inte mycket att bråka om, men det här låter ju så tråkigt att en kan gå över lik för att hitta något att förhandla bort skiten mot. Tills en får med sig sin världsbästa simpis på noterna, trasslar på na ett par fenor och säger att nu är det start 40s all over som gäller. Och så ska vi jaga varandra på varenda längd. Och hon gör. Hon som alltid är världsbäst på att förhandla säger inte en bokstav om "jag gör nog si eller så eller så istället". Som två missiler i poolen lägger vi alla 60 längderna runt 20s. Lite långsammare på slutet när vi måste förhandla ner starttiden till 35s för att simpis ska på möte. Jamen ni hör ju. Inte tal om att strunta i någon simning. Istället brakade vi oss igenom de sista 16 med andan i halsen och så tog vi bort 80s av vila för att simpis skulle få 80s mer till hårpiff. Viktig och helt legitim förhandling där. Men så jäkla nöjd med oss idag.  Och det kunde nästan vara kul att simma 60x25. Vi är bäst!

 
Något annat som är så himla himla bäst är att vi ska åka på intensivkurs med simcoachen i november. Det ska bli så skoj och jag ser såååå mycket fram emot det. Till den kursen var det obligatoriskt att införskaffa sig en sån där liten pip-mojäng att sätta i badmössan. Jag har aldrig provat. Blir superspännande. Jag hade ju av förklarliga skäl ingen sådan i min ägo utan var tvungen att klicka hem en. Och på temat tvungen-att-klicka-hem så hade ju klickfingret även gått loss på ett par nya Nike Pegasus. De står hemma i min hall och frustar just nu. Vill så gärna komma ut och provas. Det var rena julafton för mig igår med andra ord.  
 
Ikväll ska Meckisen och jag till Maria och Johan på middag. Tonfisk-fest. En bra sak med att ha extremt akademiska och experimentintresserade vänner i sin närhet är att en plötsligt kan få avsättning för tio tonfiskfiléer som grund för en vetenskaplig studie. Jamen ni ser ju. Ica-kassen har fullständigt spårat ur på tonfisk. Vi har fått det fyra gånger. Fyra filéer varje gång. Två ärliga försök att laga till den har vi gjort och båda gångerna har det smakat gummi. Nu är en hel hylla i frysen fylld med tonfisk och den ger mig ångest varje gång jag öppnar luckan. Men någon måste ju veta hur man lagar tonfisk, tänkte jag? Jag kan bjuda hem en vän som lagar till tonfisken åt mig. Eller så bjuder en helt enkelt in sig på en trial-and-error middag hos kollegorna som sätter upp en försöksplan och bidrar med en idiotsäker efterrätt ifall allting skiter sig. Jag har tillit till konceptet. Ni vet, det är lite så vi jobbar varje dag på mitt jobb. Kunden skickar ett jävligt bökigt material, Maria gör en försöksplan, kunden kommer och bevittnar försöket och inväntar sedan rapport med processparametrar och resultatutvärdering. Tvekar inte en sekund på att Maria ror i land det här försöket också. Det ska bli otroligt spännande att utvärdera detta. Tuna-night.

I övrigt. Helg med husjobb, Ironman Kona-night och kanske lite sim- och springdejter på agendan. Låter toppen!