maiersara.blogg.se

Igår var första gången på länge som jag satt på spinningfrökencykeln och kände "YES vad kul!!". Efter mitt förra pass var jag beredd att stryka två streck över mitt namn i schemat och lämna utrymme för icke uppstyrda aktiviteter i mina torsdageftermiddagar. Inte för att jag tror att jag är dålig. Jag vet att jag är ganska bra på det där. Bara så trött på att locka två eller tre deltagare och på att det gör mig lite ledsen och otaggad. För att inställningen och förhoppningen alltid är att få leverera inför många. Det pyser ur när ingen kommer. Ska jag cykla med två kan jag lika gärna boka cykelsalen själv och kanske ringa en vän eller två. Då slipper jag vara där en halvtimme i förväg. Då slipper jag tänka performance. För en otaggad spinningfröken gör ingen bra insats för de två som ändå kommit dit. Ja, ni fattar.

 

Men igår var det en ny torsdag. Jag bestämde mig för att ge det en chans till. Några veckor till innan vägarna är is- och grusfria och jag eventuellt måste försöka hitta motivationen att lura ut den riktiga cykeln ur garaget. Jag bestämde mig för att stryka efit-passet. Det kostar mer än vad det smakar. Jag gör en så orimligt stor process av att få ihop den där halvtimmen och sen orkar hjärnan inte cykla ordentligt. Det är ju cykelpass jag tycker är allra roligast att leda. Men istället för 45 minuter inklämda mellan den hetsiga efit-hostorien och den överpopulära bodypumpen har jag nu skapat utrymme för att få cykla i 55 minuter istället. Mer av det roliga. Och lite tidigare så att de som kanske även vill gå på bodypump får några fler minuter att pusta ut. Jag hoppas att det gav resultat för plötsligt satt det i alla fall sex stycken taggade individer framför mig i salen igår.

 

Dagen till ära satte jag ihop ett alldeles nytt passupplägg också. Med inspiration från instagram bestämde jag mig för att köra 5x(3+3min) där den första trean är en lite tyngre intervall och den andra trean är snabba spurter av modell 6x15/15, 4x30/15 eller 3x45/15. Och jag hittade alldeles ny och bra och peppig musik. Resultatet? Enligt egen utsago helt fantastiskt. Och enligt kommentarerna efteråt inte så himla tokigt heller. Här får du en liten sneak på innehållet i de tre första blocken. 

 

Vill du höra resten får du komma klockan 17 i eftermiddag för då får jag sitta på frökencykeln igen.

 

För att öka glädjeinnehållet i den exceptionellt braiga torsdagen lyckades jag även få till en lunchdejt i norra porten-backen med de här två filurerna. Efter en kort uppvärmning attackerade vi backen 5 gånger och det är inte så bara det vill jag säga. Fy satan vilken backe. Sisådär 15-18 höjdmeter på drygt 100 meter. Ja, jag har mätt och jag har även räknat Pythagoras sats på den. Det är sånt vi nördar gör. Och jag älskar den. Så perfekt att ha bästa träningskompisarna sisådär 547 meter ifrån mitt kontor och världens bästa backe mitt emellan oss. Hurra.  

 

 

Idag är det en fredag som har potential att bli nästan lika bra eftersom jag får sitta på frökencykeln igen. Morgonsimmet var ju lite mindre peppigt. Jag yrade och jag drömde konstiga saker hela natten och kände mig helt mos när klockan ringde. Fick leta på botten av simbassängen för att hitta någon form av simork. Sällan har det varit så tungt att simma. Jag skulle vilja skylla på att jag fortfarande knappt kan räta ut armarna eftersom de fortfarande innehåller så tydliga spår av måndagens bodypump. Jag vet inte, det känns orimligt. Som tur var hade jag i allla fall en simpis som manade på mig att faktiskt följa mina egna instruktioner och jag simmade endast på grund av henne ändå ihop 2,7 km. Troligen de långsammaste och jobbigaste 2,7 km någonsin.

 

Helgen då. Hopp om solig långlöpning någon av dagarna. Kanske också ett besök i poolen. Annars tänker jag faktiskt ta det ganska lugnt.