Fyra veckor senare
Jag fick uppmaning att titta på Ironman-filmen igen. Känna allt igen. Tänk att det har gått fyra veckor. Jag gjorde det verkligen. Jag var där. Jag kände allt det där. Glädjen. Spänningen. Förväntan. Skräcken. Smärtan. Allt. Om jag blir sugen att göra det igen? Ja, men nej. För 2017 har löfte om att vara fritt från konstigheter. Men 2018. Kanske kanske 2018.