Termodynamik
Idag ägnade jag tre fjärdedelar av min lunch åt att försöka bevisa termodynamikens första huvudsats. Jag har varit lite tveksam till den ett tag eftersom den ju bland annat säger att energi inte kan förstöras. Vad är ett grått och kallt och regnigt oktober om inte ett konstant förstörande av energi? Vart har min energi tagit vägen om den inte har förstörts?
Satsen säger också att energi inte kan skapas utan att den måste omvandlas från en form till en annan. Det går alltså inte att få ny energi om en inte tar tillvara den från en annan källa. Idag skiner äntligen solen. Den starkaste energikällan av dem alla. Jag hade framförhållning. Jag tittade i väderappen igår och såg den gula symbolen och bestämde mig för att ersätta eventuell morgonsimning med lunchjogg i ett tappert försök att omvandla och lagra lite energi. Genom att äta Flygande Jakob tre dagar i rad bör det inte vara något problem att omvandla kemisk energi till rörelseenergi åtminstone. Med benen som generator blev solenergi till glädje under två lugna och sköna varv runt Hammardammen på lunchen.
