Min helg
Jag började lördagen i poolen. Coachen Pär har skickat en film på min simning, både över och under ytan. Han har brutit ner den i molekyler och jag har fått en lång lista med förbättringsförslag. Eller brister. Eller krav. Saker som jag måste få bukt med om det ska bli någon simmare av mig. Hur jag sätter i mina händer med handflatan vinklad framåt. Hur jag påbörjar draget med en skum utåtrörelse. Hur min armbåge är helt ovinklad i draget. Hur min benspark är i osynk. Med mera med mera. Jag tittar på filmen och jag ser allt. Utan kommentarer hade jag bara sett en ful simning. Nu ser jag felen. Jag skulle förstås ha gjort en prioritetsordning och försökt ta kontroll över en sak i taget. Nu försökte jag tänka på allt samtidigt och fick tillslut hjärnmos. Men 75 minuter och 3,4 km tankeverksamhet till loggboken.
Ett syfte med att rensa är ju förstås att kunna fylla på med nytt. Jag vet, det är ett tights-stim jag har fastnat i just nu. Fem nya på en månad är kanske inte helt rimligt. Men såhär var det. När jag snubblade över mina favoritspringbyxor för halva priset, både långa och korta, så kunde jag inte riktigt motstå det. Jag har ett par såna här med röd text på sidan sen förut, och jag har älskat varje löpsteg i dem. Tyvärr har det nu gått hål i en söm och de börjar se allmänt tilltufsade ut. Nu kan jag byta ut dem. Eller ha två. Jajamensan.
Efter tre timmar i garderoben tittade jag av en händelse i väder-appen och konstaterade att söndagen skulle vara depp depp depp. Skulle det bli löpning i helgen var det lika bra att få det avklarat på en gång. När Kalle ändå hade något litet måsteprojekt att beta av medan det var ljust passade jag på att sticka ut på ett varv i min 7km-runda samtidigt. Det var väl kanske inte helt optimalt och superpiggt eftersom kroppen var trött efter simningen, men jag kollade pulsen i alla fall och den betedde sig helt vettigt. Egentligen hade jag velat få till ett lite längre pass denna helg, men det lär ju komma fler tillfällen. Hösten är fin, trots snålblåst på tvären. Och jackan från Puma, den älskar jag!
När deppvädret gjorde att inomhusaktivitet var det enda vettiga styrde jag en bassängdejt med min saknade simpis på söndagsförmiddagen. Veckans fjärde simpass. Axeln var gnisslig, men jag tänkte att det ändå fick vara värt det. Simpis fick välja pass och det var mysigt att åka till poolen och bara få direktiv. Hon valde ett pass som jag en gång har skrivit men det var ifrån januari eller något, så det var ju inte som att vi simmat det nyligen. Armarna vägde sjuhundra ton styck (jag vet, rimligt!) och det kändes att det blivit en del simma i veckan. Riktigt riktigt tungt, men riktigt riktigt kul. Älskar simning. Älskar simpis.