Solcykling och sånt
I måndags fick jag finbesök i bondeland och sällskap på tio mil blåsig solcykling. Två dagar efter maran, men ändå kanske min skönaste cykling någonsin. Så ostressigt, ohetsigt, lugnt och kontrollerat och ändå bra tryck i benen. Så här coola och nöjda, under ett träd i Österfärnebo, efter att precis ha gjort en vågad omkörning av två traktorer. Näe, jag har nog aldrig cyklat ikapp och förbi ett motordrivet fordon förut. Respekt.
Vidare till Horndal på vägar jag aldrig hade cyklat men som väl levde upp till de förväntningar en rimligtvis kan ställa. Där skulle sedan beslut fattas om turen skulle följa stora bullriga lastbilsvägen tillbaka hem eller om vi skulle göra ännu en avkrok på sidvindiga småvägar och hamna i Stjärnsund. Avkroken vann. Och en korv och en fanta som jag hallucinerat efter i flera mil. Det är klart att det ska vara blågul solcykelfika på självaste nationaldagen.
Den som kan sin stjärnsundsväg vet att därifrån och till Torsåker är det mest bara en väldigt lång nedförsbacke. Väldigt lång. Typ sex kilometer lång. Jag fick återigen erfara hur fruktansvärt dålig jag är på att cykla utför. Her-re-guuuuud, suckade cykelkompisen som hade hunnit avverka en hel snickersbuffé innan jag till slut kom nedrullande för backen. Jag måste öva. En annan gång. Hemma igen ägnade jag resten av dagen åt kvalitetshäng i solen med jordgubbar och en hjärndöd tidning. Nöjsamt.
Dagen igår började med möte och studiebesök hos en industri i grannkommunen. Synd att de hade fotoförbud, annars hade jag gladeligen visat hur jag satte en stålhätta av galoschmodell utanpå mina sandaler. Läckrast i stan. Tur att nästan alla damer i sällskapet såg likadana ut. När jag kom hem kände jag mig helt överhettad och det fanns dessutom lite eftermiddag kvar så jag passade på att packa mig iväg till Malmjärn och klämde till med årets premiärdopp. Trodde väl inte att jag skulle bada utan våtdräkt innan jag gjorde simpremiär, men så blev det. Och det var fantastiskt. Nu längtar jag efter OW-sim. Längtar!
Jag hade dock inte tid att hänga vid sjön så länge eftersom jag hade spinningpass att passa. Hetsade hem och lagade mat och hetsade sen vidare till Hofors. Sen satt jag här i en halvtimme och väntade på cyklister som inte kom. Depplund.
Jä-tte-trå-kigt att haka upp kvällen på något som får utfallet av ingenting, men jag hade inte motivation eller behov av ensamcykling så jag åkte hem igen. Och temat utfall ingenting fortsatte sen när Kalle och jag skulle åka till Näsbysjön och köpa glass. De hade inte en endaste glass kvar att uppbringa, och dessutom en trasig mjukglassmaskin så vi fick åka hem oglassade. Till tonerna av ett begynnande åskoväder. Vilken kväll.
Dagen igår började med möte och studiebesök hos en industri i grannkommunen. Synd att de hade fotoförbud, annars hade jag gladeligen visat hur jag satte en stålhätta av galoschmodell utanpå mina sandaler. Läckrast i stan. Tur att nästan alla damer i sällskapet såg likadana ut. När jag kom hem kände jag mig helt överhettad och det fanns dessutom lite eftermiddag kvar så jag passade på att packa mig iväg till Malmjärn och klämde till med årets premiärdopp. Trodde väl inte att jag skulle bada utan våtdräkt innan jag gjorde simpremiär, men så blev det. Och det var fantastiskt. Nu längtar jag efter OW-sim. Längtar!
Jag hade dock inte tid att hänga vid sjön så länge eftersom jag hade spinningpass att passa. Hetsade hem och lagade mat och hetsade sen vidare till Hofors. Sen satt jag här i en halvtimme och väntade på cyklister som inte kom. Depplund.
Jä-tte-trå-kigt att haka upp kvällen på något som får utfallet av ingenting, men jag hade inte motivation eller behov av ensamcykling så jag åkte hem igen. Och temat utfall ingenting fortsatte sen när Kalle och jag skulle åka till Näsbysjön och köpa glass. De hade inte en endaste glass kvar att uppbringa, och dessutom en trasig mjukglassmaskin så vi fick åka hem oglassade. Till tonerna av ett begynnande åskoväder. Vilken kväll.