Slö
Kanske är det inte så jättekonstigt att kroppen fortfarande inte riktigt vill. Någonting alls. Huvudet är som ett ludd och jag kan inte fokusera på något. Jag ser att folk pratar men jag tar inte in vad de säger. Att multiplicera två tal på min miniräknare tar en kvart att utföra. Jag är någon helt annanstans. Vet inte vart. Bara stirrar tomt rakt fram och ingenting händer. Det har alltså inte blivit mycket gjort varken på jobbet eller utanför, men på måndagen åkte Maarit och jag till tolven för en kort simtur efter jobbet. Det blåste halv storm så det var aningen svårare än senast.
Jag fick lite panikkänsla när jag började simma. Det var kallt och jag kände mig helt osimkunnig. Jag kom ingenstans och jag spände mig och det gjorde ont i den jättetrötta nacken och jag kände mig ledsen och dålig. Efter 300m var jag på väg tillbaka till bryggan för att lägga ifrån mig min klocka eftersom jag har så svårt att acceptera de bevis som den ger. Bevis på att jag är så mycket sämre än jag vill vara. Men Jesus, vad förväntar jag mig? Och vad spelar det för roll? Skärpte till mig och bestämde att det faktiskt fick vara som det är och lyckades slappna av lite. Det ska vara skönt att simma. Inte stress. Jag drev mest runt som en extra boj bland alla andra bojar men tafflade tillslut ihop 1,8 km. I min fantasi tänker jag mig att jag ska avverka den där distansen minst sisådär tio minuter snabbare nästa helg. Definitivt ingen omöjlighet.
Igår skulle jag vara både spinningfröken och EFIT-fröken. I samma stund som jag hade konstaterat att det inte kom några cyklister ramlade mamma in och ville trampa. Fick hon väl. För vem som helst annars hade jag nog kört ett pass. Kanske. Nu stod jag bredvid cykeln och tog tid åt henne. På EFIT-passet kom det en deltagare till. Plus mamma som stannade kvar. Jag värmde upp med dem och hade tänkt att jag skulle hänga med på den WOD jag hade satt ihop men det gick inte. Körde ett halvt varv sen sa jag till kroppen att jag ska försöka acceptera att den fortfarande inte vill.
Hemma igen tänkte jag belöning istället för stress och press. Jag har fasen gjort en jäkla Klassiker. Jag har simmat och sprungit och skidat och cyklat. En liten klassiker-present kommer på posten om någon dag. För jag är ganska bra. Ja, det är jag.
